menu

Finansiering av nationella dialoger

Resurser för och finansiering av nationell dialog

När det gäller att ordna nationella dialoger behövs resurser för följande helheter:

  1. planering och ämnesvalsprocess
  2. kontakt med diskussionsanordnarna
  3. introduktion av diskussionsanordnarna/li>
  4. beredning av diskussionsmaterialet
  5. insamling av anteckningar om diskussioner
  6. utarbetande av ett gemensamt sammandrag av diskussionerna
  7. spridning av sammandrag
  8. möten och nätverk för de permanenta diskussionsanordnarna
  9. kommunikation i processens alla faser och översättning av material och sammandrag
  10. skapa och driva webbplatser
  11. utvärdering och utveckling av verkningarna

Principen för verksamheten är att de nationella dialogerna genuint är ett gemensamt och nationellt viktigt verktyg för det finländska samhället och att de nationella dialogerna inte kan samordnas enbart med hjälp av statsförvaltningen. Samordningen kräver det civila samhällets kunnande och ägande. Detta förutsätter icke-statlig finansiering för att stödja civilsamhällets delaktighet som en central aktör i de nationella dialogerna i den operativa kärngruppen. Målet är att resurserna för samordning av nationella dialoger i stor utsträckning kommer från statliga anslag och att det civila samhällets verksamhet i princip finansieras med tilläggsfinansiering från stiftelser.

När verksamheten planeras, diskussionsarrangörer kontaktas och sammandrag utarbetas är det viktigt att man kan utnyttja det civila samhällets och andra aktörers kompetens, nätverk och kontakter. På så sätt når de nationella dialogerna de sammanslutningar och människor som ofta inte får sin röst hörd i samhället. För det andra är det av avgörande betydelse att sammanfattningen av samtalen är legitim i alla aktörers och debattörers ögon. Detta uppnås inte nödvändigtvis om de som utarbetar sammandraget endast är tjänstemän och det uppstår en känsla av att sammandraget alltför starkt fokuserar på förvaltningens perspektiv.

Fördelningen av resurser och finansiering

Suunnittelun ja aiheenvalinnan organisointi ja prosessi: 4 htp

  • Valtion resursseista 50 %.
  • Kansalaisyhteiskuntarahoitus 50 %.

Keskustelun järjestäjien kontaktointi ja kutsumateriaali: 12 htp

  • Valtion resursseista 50 %.
  • Kansalaisyhteiskuntarahoitus 50 %.

Keskustelujen järjestäjien perehdytys ja sparraus: 6 htp

  • Valtion resursseista 50 %.
  • Kansalaisyhteiskuntarahoitus 50 %.
  • Huomioitavaa: Teemaan linkittyvät tahot myös tukevat taustamateriaalin vahvistusta.

Keskustelun järjestäjien ilmoittautuminen ja keskustelujen koosteiden kerääminen: 6 htp

  • Voidaan hoitaa valtionhallinnon toimesta.
  • Huomioitavaa: Tekninen keruu.

Keskustelujen yhteisen yhteenvedon laatiminen: 12 htp

  • Valtion resursseista 50 %.
  • Kansalaisyhteiskuntarahoitus 50 %.
  • Huomioitavaa: Mukana on oltava tutkijatasoista osaamista.

Yhteenvedon levitys: 2 htp

  • Voidaan hoitaa valtionhallinnon toimesta.
  • Huomioitavaa: Kaikki toimijat myös jakavat osaltaan.

Vakikeskustelujärjestäjien tapaamiset ja verkosto: 4 htp

  • Voidaan hoitaa valtionhallinnon toimesta.

Viestintä prosessin kaikissa vaiheissa sekä materiaalien ja yhteenvedon kääntäminen: 126 htp

  • Voidaan hoitaa valtionhallinnon toimesta.
  • Huomioitavaa: Kaikki toimijat viestivät, mutta viestinnän koordinointi valtion rahoituksella. Mediaviestintää ei tehdä ministeriön toimesta.

Nettisivujen luominen ja ylläpito

  • Voidaan hoitaa valtionhallinnon toimesta.
  • Huomioitavaa: Varmistetaan visuaalisella ilmeellä yms., että uskottavasti yhteinen, vaikka resurssit vain hallinnosta.

Vaikuttavuuden arviointi ja kehittäminen: 2 htp

  • Huomioitavaa: Vaikuttavuuden arviointi katso alempana.

Organisering av finansiering utanför statsförvaltningen och föremålet för finansieringen

Målet är att få finansiering utanför statsförvaltningen av stiftelser eller motsvarande aktörer för 2–3 år i sänder.

I praktiken styrs finansieringen till aktörer inom den operativa kärngruppen som representerar det civila samhället och som håller på att göra de delar som nämnts tidigare, såsom inbjudan till diskussionsanordnare och sammandrag.

I den operativa kärngruppen genomförs en rotationsmodell. till att börja med är stiftelsen Erästryko och Dialogiakatemia/Areeller de första två åren (2023–2024) finansierade aktörer. Till rotationsmodellen hör att följande två aktörer som träder i stället vid ingången av 2025 kommer med redan mot slutet av 2024. Syftet med rotationsmodellen är att på detta sätt utveckla nya starka dialogaktörer så att de kan delta i verksamheten. På detta sätt sker bytet utan avbrott och det kunnande i dialog som hänför sig till de nationella dialogerna stärks i Finland.

Kostnader för extern utvärdering

Det är viktigt att utvärdera de nationella dialogerna med 2–3 års mellanrum för att man ska kunna säkerställa att de är så fungerande och verkningsfulla och för att man ska kunna identifiera behoven av fortsatt utveckling. Denna rapport innehåller inte ännu något förslag till finansiering av utvärderingarna. Möjligheten att finansiera bedömningarna utreds separat som en del av arbetet i de nationella dialogerna.